Enskilt avlopp eller kommunalt - vilket är bäst?

Ofta avgörs valet av vad som redan finns installerat i det hus man köper, men det kan vara bra att ställa de båda avloppslösningarna mot varandra för att se för- och nackdelar med båda alternativen.

Kommunalt avlopp

Fördelar: 

  • Kräver inget driftansvar från fastighetsägarens sida 
  • Man kan vara säker på att avloppsreningen alltid är "up to date" med gällande reningskrav i kommunen

Nackdelar:

  • Dyra anslutningsavgifter/ löpande avgifter som man inte kan påverka
  • Det är inte alltid så miljösmart att transportera slam långa vägar till ett kommunalt reningsverk
  • Vid reningen blandas dagvatten med avloppsvatten från hushåll och industrier (vilket gör det svårare att rena)
  • Vid skyfall kan det hända att det kommunala systemet blir överfullt och att man måste släppa ut orenat avloppsvatten 
  • I de kommunala systemen används ofta kemikalier i reningsprocessen. Farliga ämnen som sedan hamnar på våra åkrar (som gödslas med slam)
Kommunalt avlopp eller enskilt vilket är bäst
Bild: www.vaxjo.se


Enskilt avlopp

Fördelar: 

  • Avloppsvattnet renas i närheten av bostaden/fastigheten. Slamtömning mer sällan (om aktuellt) 
  • Avloppsvattnet blandas inte med dagvattnet eller avloppsvatten från industrier, vilket gör att det blir enklare att rena
  • För enskilda avlopp finns lösningar som inte släpper ut så mycket fosfor (skapar ett bättre jordbruksslam)

Nackdelar:


  • Du måste sköta driften själv och är ansvarig för att ditt reningsverk lever upp till aktuella bestämmelser om reningsgrad
  • Du måste dedikera en plats på din tomt för ditt enskilda avlopp

Man bör alltid utgå från sin egen situation och från husets geografiska läge när man bestämmer om man ska ha ett enskilt avlopp eller ansluta sig till det kommunala.

Baga enskilt avlopp

Varför du ska välja ett minireningsverk med separat slamavskiljare!

Ett minireningsverk är som ett reningsverk, fast i mindre skala. Till slamavskiljaren kommer slam som ska avskiljas, innan det ska genomgå en biologisk behandling i ett minireningsverk. Det allra säkraste är att ha en separat slamavskiljare som tar hand om avloppsvattnet, som efter det går vidare in i ett minireningsverk. I vissa modeller är slamavskiljaren integrerad med reningsverket, vilket också fungerar men som ofta har en begränsad slamlagringskapacitet. När man installerat ett minireningsverk så behöver man ju beställa slamtömning då avskiljaren/tanken är full. Om man har en separat slamavskiljare så kan det alltså gå längre tid mellan tömningarna. På så sätt sparar man pengar.

Vilken variant man ska välja till sin fastighet kan variera. Det lönar sig alltid att rådfråga experter. Det man bör tänka på för egen del är följande:


  • Reningsgrad
  • Hur ofta behövs tömning
  • Tillsynsintervall
  • Kostnad för installation
  • Verkets hållbarhet

Jämför gärna flera olika minireningsverk och ställ många frågor till personalen. Eftersom dina och din tomts förutsättningar är de faktorer som främst påverkar vilken lösning som passar så är det inte heller så stor vits att jämföra med andra privatpersoner som installerat enskilt avlopp.

Minireningsverk med slamavskiljare
 

Badar du i avloppsvatten?

Frågan kanske inte verkar så smaklig men den är, trots detta, relevant. I Sverige finns runt 700 000 enskilda avlopp, alltså avlopp som inte är kopplade till det kommunala reningsverket. Runt 130 000 av dessa enskilda avlopp har en så undermålig reningskraft att avloppsvattnet sipprar ut i naturen eller i våra vattendrag. Oftast har man bara en riktigt gammal slamavskiljare som varken är dimensionerad för den mängd avloppsvatten som skickas ut och som håller ihop.

Många av de gamla avloppen tillhör fritidshus. Men man kan inte skylla på att man har svårt att hänga med, eftersom dessa avlopp blev olagliga redan 1969! Dessa gamla avlopp skickar alltså ut mängder av smittoämnen och fosfor i naturen - vilket leder till övergödning av våra vattendrag.

Gamla avlopp byta avlopp fritidshus


I skärgårdskommuner, samt i kommuner vid sjöar och andra vattendrag är det mycket vanligt att avloppen från fritidshus och gamla sommarstugor går rätt ut i vattnet! Med andra ord badar man alltså i sin egen skit... Det kanske är en tillräcklig orsak till att se över sitt gamla avlopp.

Många köper eller äger, sedan tidigare, gamla fritidshus som man i släktled inte lagt så mycket energi på. Avloppsfrågan är jobbig och drar med sig stora avgifter. Men kanske bör man tänka på hur viktigt det är med den miljö som finns runt fritidshuset. Vill man inte ta vara på den?

Alla har vi ett ansvar för vår närmiljö. Bort med den tråkiga slit och släng-mentaliteten som många storstadsbor har när de kommer till landet. Man vill bara utnyttja - inte vårda! Man måste göra mer förnuftiga och vuxna val vid renovering. Kanske är det viktigare att bada i rent vatten än att installera det där nya köket i sommarstugan?

Här kan du se ett intressant inslag från SVT om detta: http://www.svt.se/wd?widgetId=23991&sectionId=532&articleId=3115290&type=embed&contextSectionId=532&position=2

Avlopp till havs ingen skitsak längre!

Vi har skrivit om det förut, att det kommer bli förbjudet för båtar att släppa ut sitt avlopp rakt ut i havet. Nu kommer lagen som säger att detta blir verklighet. Från och med 1 april 2015 måste majoriteten av de ca. 2000 hamnar som finns i Sverige att kunna erbjuda sina hamngäster en mottagningsanordning för tömning av avloppsavfall.

Idag har ca. 200 av dessa 2000 hamnar redan en installerad anläggning så det kommer dröja ett tag innan alla lever upp till lagen. De hamnar som har färre platser än ca. 5-10 stycken omfattas inte av denna lag.

Enligt Transportstyrelsens föreskrifter så får hamnarna inte ta betalt separat för tömningen, utan detta ska bakas in i den sedvanliga hamnavgiften eller i avgiften för båtplatsen. Om en hamn vägrar ta emot ditt avfall eller om de tar betalt separat ska man rapportera detta till Transportstyrelsen.

Det kommer bli en stor utmaning för alla hamnar att leva upp till denna lag. Man får höja hamnavgifterna och båtavgifterna. Det blir också bråda dager för de installatörer som måste anlitas. Frågan är om Transportstyrelsen har överseende med detta! Om denna lag efterlevs så innebär det i alla fall ett lyft för Östersjön! Frågan är om de fabriker på Östersjöns östkust har lika hårda regler dock!


 

Avloppsrening via biomodul

Traditionell infiltration och markbäddar kan ibland sätta igen varpå reningsförmågan försämras. Den främsta orsaken till detta är syrebrist. Om man istället installerar en biomodul så uppstår inte detta problem. Genom effektiva spridningsplattor förses biomodulen med syre. Man kan alltså få ett lågbyggt reningsverk med hög reningsgrad. Om din markbädd och infiltration ska kombineras med en sluten tank, slamavskiljare osv. beror på kapaciteten, avloppets övriga status och användningsområde. Kontakta alltid ett företag som kan råda dig till den bästa lösningen för just dina behov.

Varför är då en biomodul och spridningsplattor ett bra val ur miljösynpunkt? En traditionell markbädd filtrerar avloppsvattnet i en mängd olika sand- och gruslager. Det som sedan släpps ut i naturen är ju inte helt renat från bakterier och kan vara skadligt för naturen. Genom att förbättra syresättningen i markbädden kan man minska de farliga föroreningarna i avloppsvattnet. Processen i biomassan fungerar på samma sätt som naturens egen nedbrytningsprocess. De partiklar som inte kan brytas ner tas omhand av en slamavskiljare och skickas inte ut i naturen. Spridningsplattorna gör att avloppsvattnet får ta en lång väg genom bädden och spridarrören fördelar vattnet över hela bädden.

Fördelar med biomodul och spridningsplattor:
-Hög reningsgrad
-Optimerad syresättning
-Lågbyggd
-Mindre materialåtgång
-Ingen risk för igensättning

Modern markbädd




Nytt avlopp i 4 steg

Att skaffa ett nytt avlopp är ett arbete som kräver både planering och tid. Om du följer dessa 4 steg när du ska installera ett nytt avlopp så blir det betydligt enklare. Som oftast uppstår behovet av ett nytt avlopp först när kommunen genomfört en så kallad avloppsinventering i din kommun och du blivit erlagd att åtgärda ditt gamla avlopp.

1: Miljöinspektörer dömer ut ditt befintliga avlopp
Man ska då som fastighetsägare kontakta kommunen inom 6-24 månader. Det finns mycket information om hur man ska gå tillväga på kommunens hemsida.

2: Kontakta konsult/grävare
Avloppsföretagets konsulter gör en undersökning och meddelar dig vilken avloppslösning som skulle kunna passa terrängen samt de lokala föreskrifterna. En ansökan skickas till miljökontoret och en grävare anlitas.

3: Du får ett tillstånd av myndigheten och du ska påbörja avloppsbytet inom 24 månader (ibland snabbare). Tänk på att kommunen tar ut en avgift på ca. 400 - 6000 SEK för detta tillstånd - även om du nekas att anlägga ditt avlopp. Installationsarbetet får inte påbörjas innan du fått tillståndet.

4: Avloppet installeras. Grävaren/anläggaren tar bilder under processen och ibland vill kommunen komma och besiktiga arbetet under gång. En slutrapport skrivs. Du har ditt nya avlopp!

Installera nytt avlopp

Konst av gammalt avlopps-skräp?

Som ett försök i att uppmärksamma för gemene man att det faktiskt slängs hela 7000 ton skräp i våra avlopp varje år så har Svenskt Vatten tagit initiativet till en konstutställning. Här visas konst upp som tillverkats av just detta skräp. Tre konstnärer har fått fria händer att skapa konst av avfallet som visas upp i galleriet med det passande namnet Skitgalleriet!

Här kommer några exempel på vad som visas:

Målarfärg i vattnet

Golfboll i avloppet

Förutom vackra konstverk kan man informera sig om vad som hör hemma i avloppet och vad som inte ska kastas där samt vilka konsekvenser det kan få att förorena avloppet.

Utställningen håller öppet mellan den 20 okt - 19 dec 2014 på Internet och kan ses här: http://www.mittvatten.se/skitgalleriet